Myom är den vanligaste typen av godartade tumörer hos kvinnor i fertil ålder. Du kanske även har hört benämningen muskelknutor, leiomyom, eller fibrom. De växer på eller i livmoderns (uterus) muskelskikt. Myomen är oftast runda eller halvrunda och storleken kan variera, från en större spelkulas storlek upp till en tennisboll.
Varför får man myom?
Det finns ingen enskild orsak till varför man får myom. Flera olika faktorer kan bidra till att de utvecklas (se avsnittet “Är jag i riskzonen för att få myom?”), men vi vet att kemiska signaler i kroppen, dvs. hormoner, och ärftlighet har stor inverkan. För att förstå varför man får myom är det bra att veta hur hormonerna produceras och hur de verkar.
Finns det olika typer av myom?
Myomen benämns efter var i livmodern de sitter.
- Intramurala myom växer inne i livmoderns muskelvägg.
- Skaftat myom växer antingen ut från utsidan eller insidan av livmoderväggen och är endast fästa vid livmodern med en smal stjälk
- Submukösa myom växer från livmoderns inre vägg och in i livmoderhålan
- Subserösa myom växer från livmoderns yttre vägg och ut i bäckenhålan
Vissa myom är kombinationer av dessa och kan t.ex. vara skaftat submukösa eller skaftat subserösa myom.
Det kvinnliga fortplantningsorganet
Det kvinnliga fortplantningsorganet består av livmodern (uterus), vagina, äggledare och äggstockar. Äggen utvecklas och lagras i äggstockarna och släpps ut i livmodern en gång i månaden vid ägglossningen. Om ägget befruktas och fäster sig i livmoderväggen börjar embryot växa inne i livmodern.
Livmodern står i förbindelse med äggstockarna via äggledarna. Livmoderhalsen (cervix) är den nedersta delen av livmodern som mynnar i vagina.
Hormoner och kvinnans menstruationscykel
Kvinnans menstruationscykel varar i genomsnitt cirka 28 dagar och styrs av flera olika hormoner. Hormonerna frisätts av celler eller körtlar och transporterar signaler från ett område i kroppen till ett annat.
Under menstruationscykelns olika faser bildas hormoner i äggstockarna som påverkar livmoderslemhinnan.
Menstruationscykelns faser
Menstruationscykeln består av tre olika faser.
- Follikulära fasen
- Ovulationsfasen (ägglossning)
- Lutealfasen
Follikulär fas
Menstruationscykelns inleds med menstuationsblödningen. Samtidigt börjar en follikel (ett obefruktat ägg) utvecklas i äggstocken under cirka 14 dagar som en reaktion på att FSH (follikelstimulerande hormon) frisätts från hypofysen. Medan follikeln utvecklas frisätter den östrogen.
Frisättningen av östrogen från den växande follikeln stimulerar livmoderväggen att börja växa och bli tjockare.
Ovulationsfas
Den ökade mängden östrogen gör att hypotalamus frisätter hormonet GnRH (gonadotropinfrisättande hormon). GnRH stimulerar i sin tur hypofysen till att frisätta stora mängder LH (luteiniserande hormon) och FSH. En större våg av LH gör att en mogen follikel (ett ägg) som är redo att befruktas lossnar från äggstocken.
Lutealfas
Den kvarvarande follikeln där ägget utvecklades ombildas till en gulkropp. Gulkroppen producerar stora mängder progesteron och måttliga mängder östrogen.
Den höga nivån av progesteron gör att livmoderslemhinnan består och blir redo att ta emot ett befruktat ägg. Om ägget inte har befruktats minskar eller upphör produktionen av GnRH, LH och FSH i hypotalamus och hypofysen vilket leder till en minskning av progesteronnivån. Slemhinnan i livmoderns stöts av och en ny cykel börjar med den första menstruationsdagen.

- Onormala menstruationer, dvs. oregelbundna och/eller rikliga blödningar
- Komplikationer under graviditet, ökad risk för missfall, för tidig förlossning, och svårigheter att bli gravid
- Tryckkänsla eller smärtor i underlivet
- Täta urinträngningar (behov att kissa ofta) och tryck mot tarmen som kan ge förstoppning
- Smärtor eller obehag under sex